Uppdrag: Lyfta det unika med Mölle. Tydligare hål med justering av klipplinjer, samt identifiera om det går att hitta fler plana lägen. Se över bunkrarnas design och placering. Kan vi ersätta någon?
Några resultat:
- Betydligt mer definierade spelytor som jag löste med justering av klipplinjer och klipphöjder.
- Fler plana lägen.
- Färre antal bunkrar och fler avrinningsområden klippt som fore green.
- Fler hål med havsutsikt.
- Estetiskt vackrare.
Masterplan
Kort utdrag ur Masterplanen:
What you see is what you get
De flesta golfklubbar drivs framåt av entreprenörer inom näringslivet och väl är väl det, för annars skulle de riskera att somna in för evigt. Därför handlar de flesta styrelse- och kommittésammanträden om praktiska göromål, vad som ska hända i närtid, hur stadgarna ska justeras, hur saker och ting ska fungera på klubben etc. Men, handen på hjärtat vad är det som på några sekunder avgör ens inställning till klubben?
Det är hur det ser ut, i omgivningarna, kring klubbhuset, på banan.
Sense of Place
Det första kravet man ställer på en bra produkt är att den ska ha eller ge något utöver det vanliga. Något som andra inte har. Och då gäller det förstås att som säljare att lyfta fram detta, inte dölja det. Mölle har alltså saker som ingen annan klubb i Sverige har, och det är dessa jag går in på nedan. Men innan jag gör det vill jag nämna en detalj som kan missas, nämligen att Kullaberg sannolikt är Sveriges mest noggrant genomforskade naturområde. Det har genomsökts av framför allt geologer, arkeologer och biologer från när och fjärran, men mest från närbelägna Lunds Universitet där otaliga avhandlingar behandlat det mesta från stenåldersmänniskornas kökkenmöddingar till den nu utdöda Rubus kullensis, en björnbärsvariant som bara fanns på Kullaberg.
Många av gästerna på Kullagårdens Wärdshus var under första hälften av 1900-talet forskare i toppklass och i Ransgården hade år efter år en nobelpristagare sitt sommarviste. Vrider man tillbaka klockan ytterligare så vallfärdade många kulturpersonligheter upp till det, för det då vilda berget. Under en femtioårig period runt sekelskiftet 1900 blev till sist Mölle och Kullaberg en populärkulturens boning med gemensamhetsbad och societetsskvaller. Bor man i hjärtat av detta vetenskapens och i någon mån också kulturens Mecka, kan man inte bara ignorera det om man är intresserad av att lyfta fram platsens särart.
I detta sammanhang vill jag gärna berömma Mölle GK för den senaste jubileumsboken, för den lyfter berättelsen om Mölle Golfklubb. Varje bra klubb måste ha en berättelse, för det mesta som är roligt blir ändå roligare om det kan njutas på ett djupare plan.
Tillbaks till uttrycket ”Sense of Place”.
Uttrycket beskriver att varje plats inger en viss känsla, från grumlig, svårtydd, till tydlig. Inom turistindustrin är givetvis en tydlig ”sense of place” en tillgång. Man vet vad man får redan innan man beställer resan. I min lilla skrift om banutveckling, som ni förhoppningsvis läst, berättar jag om ”Capability” Brown (capability var förstås ett öknamn). Det sägs att det inte var Gud som skapade England, utan ”Capability” som hann anlägga 300 kvadratkilometer slottspark under sin livstid. Innan han accepterade ett uppdrag bestämde han sig för om platsen hade tillräcklig ”capability” – förmåga att bli en förädlad version av sig själv. Vilket naturligtvis skulle medföra en tydlig ”sense of place”.
Kan man beskriva ”Sense of Place”, Möllekänslan, för Mölle Golfklubb?
Tre kännemärken som alla kan förtydligas
- Naturen utanför Kullagårdarnas åkrar. Sedan dansktiden och kanske ännu längre tillbaks ingick marken i Kulla Fälad som huvudsakligen innehöll äng och ljunghed med inslag av en. Kullaberg upplevdes som kalt, enIigt Linné 1749. I och med att Fysiografiska Sällskapet i Lund övertog förvaltningen av berget tilltog igenväxningen av det tidigare beteslandskapet och huvudbudskapet till klubben var ”rör ingenting”. Kullaberg och banan blev en alltmer skuggig plats med tillhörande nackdelar för artrikedomen och bankvaliteten (ju mera skugga desto sämre gräsväxt). Det är därför glädjande att MGK:s skötselplan numera bygger på en restaurering av den gamla fäladen vilket kommer gynna t ex ljuskrävande örtvegetation och den för golfaren så viktiga gräskvaliteten utmed banan.
Golfbanan och dess omgivningar kommer därför i ökande utsträckning präglas av det öppna landskapet, där bl a enbuskagen och utsikterna över havet förstärkts. Detta är det första av de tre grundelementen i MGK:s ”Sense of Place”, Möllekänsla!
- Det gamla jordbruket. ”Ur-Kullagården” numera kallad Ransgården där endast de tvåflygelbyggnaderna återstår, delades runt 1830 upp i två jordbruksenheter där den nya, Kullagården, utvecklades under 1800-talet. Byggnaderna exklusive själva klubbhusbyggnaden, inklusive ”stenoren, den typiska stenbeläggningen på innergården, för tanken till ”Edvard Persson-miljön”, den klassiska skånegården, välbekant för oss som bor här nere, exotisk för ickeskåningar. Den historiska skånegården är det andra grundelementet i MGK:s ”Sense of Place”. I huvudsak har dess idé värnats, men det finns detaljer som kan förbättras.
- Mangårdsbyggnaden med Kullagårdens Wärdshus och golfklubbens tillbyggnad. Byggnader bidrar starkt till det intryck man får av en plats och på MGK blir detta speciellt påtagligt när man står framför Wärdshusets entré. Byggnaden som efterträdde det tidigare lägre och mer typiskt skånska bostadshuset, uppfördes 1916 i ”engelsk stil” med tidens nationalromantiska inslag, framför allt inomhus. Den lägre, tillbyggda klubbhusdelen med sin trubbigare takvinkel hänger inte riktigt med det ursprungliga huset stilmässigt, men upplevs ändå som en rimlig del av en helhet. Mangårdsbyggnadens engelska stil är det tredje grundelementet i MGK:s ”Sense of Place”.
